kulturfrosseri

Jag ska snart se om "En familj - August: Osage county" på Dramaten så det är väl mer än dags att recensera den. Det har gått ett tag sedan jag såg den, men det är det bästa jag sett på teater hittills i år. Enda klagomålet är väl titeln, den är inte särskilt intressant och lockande. Pjäsen är skriven av Tracy Letts och handlar om en familj där allt ställs på ända när fadern försvinner. De vuxna döttrarna återvänder och relationerna dem emellan och till modern och fadern är komplicerade.

En sak som lockade mig att se pjäsen var att jag läst att tankarna förs till O'Neills "Lång dags färd mot natt". Jag såg ju en fantastisk version av den förra året på Teater Giljotin.

Marie Göranzon spelar huvudrollen, med bravur. I övriga roller syns Jan Malmsjö, Ingela Olsson, Börje Ahlstedt, Livia Millhagen med flera. Det är ungefär lika många män som kvinnor i pjäsen, men det är verkligen kvinnornas pjäs. De är starka, sårade, svaga, arga, bittra. Männen är mycket mindre synliga.

Det faktum att jag väljer att se om den (och till och med betala för det! även om jag bara betalar halva priset) säger ju väldigt mycket om hur otroligt bra denna uppsättning är.




foto från Dramaten.se