Ciné francais 2
Skrivet i april 2009
Förra veckan såg jag Roman de gare på Zita, en del av Ciné francais-programmet. Det är en film av Claude Lelouch, med Fanny Ardant och Dominique Pinon i huvudrollerna. Pinon kände jag igen från Delicatessen och La cité des enfants perdus, även om det var några år sedan och den här rollen var mycket annorlunda. Filmen handlar om en författarinna och hennes spökskrivare och man vet inte riktigt vad som är verkligt och vad som är påhittat. Hur hänger människorna i filmen ihop, om de nu hänger ihop? Det var en spännande film. Jag skulle kunna kalla den en rysare även om den är svår att genrebestämma. Skådespelarinsatserna var så bra och det var närmast komiskt ibland och romantiskt också, för den delen. Ändå får man säga att den var väldigt stringent berättade, jag vill inte få den att framstå som rörig eller splittrad mellan olika genrer för det stämmer inte.
Denna vecka såg jag 99 Francs på Zita, ännu en del av Ciné francais-programmet. Det var den avslutande filmen den här terminen tyvärr, så nu får man hålla sig till tåls till hösten. Det går i och för sig flera franska filmer på bio nu för den som vill se. 99 francs, Jag har älskat dig så länge (underbar!), Det regnar alltid i Provence, och Paris som hade premiär i fredags och som jag gärna vill se.
99 francs var en väldigt speciell film om en man som jobbar inom reklambranschen, knarkar och lever rövare. När hans liv ställs på ända av vissa skäl så börjar han ifrågasätta sin tillvaro. Eller? Man kan inte vara riktigt säker på vad som är sant och falskt i filmen. Drogruset bidrar till detta. Filmen har en väldigt speciell estetik och känns mycket modern. Den är väldigt samhällskritisk. Jag tycker att det fanns mycket tänkvärt i den, även om huvudpersonen gav en avsmak mest hela tiden. Det skadar ju i och för sig inte om de gör det, jag gillar inte insmickrande personskildringar. Det var en underhållande, fartfylld och galen film. Jag gillade slutet väldigt mycket också, men jag ska inte berätta mer ifall någon tänker se den.
Förra veckan såg jag Roman de gare på Zita, en del av Ciné francais-programmet. Det är en film av Claude Lelouch, med Fanny Ardant och Dominique Pinon i huvudrollerna. Pinon kände jag igen från Delicatessen och La cité des enfants perdus, även om det var några år sedan och den här rollen var mycket annorlunda. Filmen handlar om en författarinna och hennes spökskrivare och man vet inte riktigt vad som är verkligt och vad som är påhittat. Hur hänger människorna i filmen ihop, om de nu hänger ihop? Det var en spännande film. Jag skulle kunna kalla den en rysare även om den är svår att genrebestämma. Skådespelarinsatserna var så bra och det var närmast komiskt ibland och romantiskt också, för den delen. Ändå får man säga att den var väldigt stringent berättade, jag vill inte få den att framstå som rörig eller splittrad mellan olika genrer för det stämmer inte.
Denna vecka såg jag 99 Francs på Zita, ännu en del av Ciné francais-programmet. Det var den avslutande filmen den här terminen tyvärr, så nu får man hålla sig till tåls till hösten. Det går i och för sig flera franska filmer på bio nu för den som vill se. 99 francs, Jag har älskat dig så länge (underbar!), Det regnar alltid i Provence, och Paris som hade premiär i fredags och som jag gärna vill se.
99 francs var en väldigt speciell film om en man som jobbar inom reklambranschen, knarkar och lever rövare. När hans liv ställs på ända av vissa skäl så börjar han ifrågasätta sin tillvaro. Eller? Man kan inte vara riktigt säker på vad som är sant och falskt i filmen. Drogruset bidrar till detta. Filmen har en väldigt speciell estetik och känns mycket modern. Den är väldigt samhällskritisk. Jag tycker att det fanns mycket tänkvärt i den, även om huvudpersonen gav en avsmak mest hela tiden. Det skadar ju i och för sig inte om de gör det, jag gillar inte insmickrande personskildringar. Det var en underhållande, fartfylld och galen film. Jag gillade slutet väldigt mycket också, men jag ska inte berätta mer ifall någon tänker se den.
Kommentarer
Trackback
