Årets teaterhöjdpunkter 2009

Jag kan sammanfatta 2009 som ett bra teaterår, för egen del. Några föreställningar stack ut extra mycket.

Selma och Ågust var en bisarr uppsättning på Stadsteatern, i regi av Staffan Westerberg (som dessutom spelade Strindberg). Underhållande absurt. Perfekt att gå med Gun-Britt på den!

Monsterkabinettet på Stadsteatern var en snygg föreställning där man jobbat mycket med ljus och ljud. Publiken fick gå från en scen till en annan. Jag gillar när det händer saker och pjäsen var väldigt öppen för tolkningar. Hände det vi såg eller såg vi rakt in i någons själ och drömmar?

Moment:Teater är pålitliga leverantörer av experimentell teater. Under 2009 satte de upp Skattkammarön och Macbeth. Det var inte de bästa föreställningar jag sett där, även om båda var klart intressanta. Moment hade satsat mer på storyn de här gångerna. Själv har jag mest uppskattat deras experiment med publikinblandning och liknande så jag tyckte nästan att de var för strukturerade i dessa uppsättningar. Men det måste sägas att Moments uppsättningar alltid är sevärda.

Lång dags färd mot natt på Teater Giljotin var en av årets höjdpunkter. Ann Petrén är alltid lysande. I den lilla salongen på Giljotin satt vi på första raden och i stort sett med fötterna på scenen, det blev väldigt intimt och man kom så nära skådespelarna och föreställningen. Det var en föreställning där skådespeleriet verkligen var i fokus. En av mina bästa teaterupplevelser någonsin.

Tre timmar Norén i En sorts Hades/Kliniken, kan det vara något? Ja absolut! Teaterhögskolan gjorde en bra uppsättning om psykvården. Skickligt utfört och intressant. Håll ögonen på Teaterhögskolan, de har många bra uppsättningar, dessutom gratis. Jag såg även Naiv.Super. där under 2009, en bra dramatisering av en av mina favoritböcker (av Erlend Loe, rekommenderas varmt!).

Jag hann inte se så mycket Parkteater, men jag såg Figaros Bröllop och Älskaren. Den förstnämnda var inte så intressant, men Älskaren var mycket bra. Den bygger delvis på en roman av en annan av mina favoritförfattare, Marguerite Duras. Här hade man dock vävt in författarinnan själv, det var hon som berättade om sitt liv och om händelser som låg till grund för romanen. Ulla Tylén gjorde en helt fantastisk tolkning av Duras.

Shopping & f***ing på Stadsteatern avfärdade jag som provokation utan substans. Ta inte i så att du kräks på Teater Pero avfärdade jag med orden "ta inte i så att publiken kräks".

Scener ur ett äktenskap, på Dramaten, var en fantastisk upplevelse. Jag minns inte ens om jag sett filmen, men det behövdes inte. Jonas Karlsson och Livia Millhagen var lysande. Inga onödiga utsmyckningar på scenen, inga distraktioner. Bara skådespeleri, text, ord. Briljans!

Änkeman Jarl på Stadsteatern blev jag ganska irriterad på. Det är ett folklustspel, livat och gemytligt. Men jag blev otroligt provocerad av änkemannens kvinnosyn. För honom är äktenskapet en genialisk lösning på problemet att han annars måste betala någon eller kompensera sina döttrar för att utföra den slavgöra han inte vill göra själv.

Det här blev många höjdpunkter. Jag får återkomma med fler senare, för det finns många kvar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0